Eng version - scroll down
OM OSS

Vi är en liten familj bestående av Lovisa och Håkan samt numera katterna Humlan, Kicki, Fabbe och Iris. Vi bor i en lägenhet i Älvsjö, söder om Stockholm.
Jag och Håkan träffades 1999. Två och ett halvt år senare flyttade vi ihop. Med i flytten kom huskatten Valle, 15 år gammal. Valle trodde att vi (Valle och jag) blivit utslängda från vårt hem hos mamma och pappa och sen blivit räddade av Håkan. Därför bestämde Valle sig snabbt för att han trivdes superbra i den mindre lägenheten. En lägenhet med balkong!
Då vi förlovade oss, sommaren 2003, fick vi Humlan som förlovningspresent av min ena storebror och hans familj. Den mest värdefulla gåva vi fått :-).
När Valle gått bort blev Humlan väldigt ensam och vi började kolla runt för att hitta en ny kompis åt henne. Det blev ocikatten Totte. Totte och Humlan blev bästisar efter 2 dagar. Men Totte är en väldigt aktiv misse och Humlan är mer "layed back" och efter ett tag förstod vi att det behövdes en katt till för att Totte skulle ha tillräkligt med action. Så blev vi med Flingan, vår första turkiska van. Humlan var färdig med uppfostran så denna gång fick Totte ansvaret över familjens minsting.
Flingan fick en kull med kattungar midsommaren 2007 och en av de två pojkarna fick stanna kvar hos oss, Ängsull. Totte ÄLSKAR sin killkompis och skulle inte klara av att leva utan honom.
I mars 2010 kom vårt tillskott Sessan, hela vägen från Texas. Hon träffade sin prins i början på sommaren och fick 3 underbara kattungar i augusti. Farbror Totte tog hand även om denna kull.
Flingan, som redan tyckte att Ängsull var en katt för mycket, ansåg att Sessan fick bägaren att rinna över. Hon bor numera som i en ny familj, tillsammans med en av våra kattungar och trivs som en prinsessa.
Hösten 2011 fick Sessan sin 2:a kull med 6 små "gulliganer" varav en, Kicki, valde att stanna kvar hemma hos oss.
När Kicki var dryga året fick hon åka till Finland och träffa sin första prins. Hon var lite svårflirtad men i juni 2013 fick hon en kull med 6 kattungar, dessertkullen. Vi hade bett om 3, max 4 kattungar, men det verkade hon inte bry sig om. I samma veva fick Ängsull, som inte gillar kattungar, tillfälligt flytta till mina föräldrar och "tillfälligt" blev sen till permanent. Han mår som en kung hos dem. Kicki tålde inte Totte så han flyttade tillfälligt till Håkans syster, medan kattungarna var kvar hos oss.
Från Kickis kull sparade vi sköldpaddshonan LillSus, som bor hos delägaren Sussie. Helt plötsligt stod vi med 2 avelshonor men ingen hane. Men så föddes en perfekt liten kille hos S*Rytorps, Fabbe. Han var tänkt att flytta till en Amerikansk uppfödare men jag ställde mig på kö, ifall att..... så en dag, när vi var på semester i Chicago, fick jag frågan om vi fortfarande var intresserade. Två dagar efter hemkomsten från USA tog jag bilen och körde ner till Göteborg för att träffa lillkillen och 1,5 månad senare åkte vi ner för att hämta hem honom.
Fabbe, som är världens gosigaste och vänligaste kille, fick en kull med 5 kattungar med Kicki sommmaren 2015. Han skulle även parat LillSus, men hon ansåg att han inte dög. Efter det parade han en annan hona, som inte blev dräktig och blev överfertil och strilade hej vilt över allt. Så i september chipkastrerade vi honom. Nu är han lugn i kroppen igen och vi hoppas att chippet håller sig i minst ett år till.
Totte var återigen inte välkommen nära Kickis bebisar så han fick tillfälligt flytta till en av familjerna som skulle ha 2 av kattungarna. Där blev han kvar. För han har ett helt hus att ha kol på OCH 2 kattungar! Även Sessan, som sedan kastreringen förvirrats av att ha trillat ner i hierarkin, har fått provbo hos kattvän till oss. Där har hon nu bestämt att hon ska stanna.
Vi inväntar en avelshona efter Kicki och Fabbes son Solan (IC S*Lislisas Sudden Sundin) som bor hos en Norsk uppfödare och sen hoppas att LillSus ska godkänna Maki (S*Tufvand Marke) och föda ännu en ny avelshona till oss. Vi får se hur det går, men vi håller tummarna allt vi kan! 
Eftersom vi vet att det inte alltid blir som man tänkt sig när det häller uppfödning och då Solans eventuella dotter har Fabbe till farfar, så kan hon och Fabbe naturligtvis inte paras. Därför har vi nyligen hämtat hem en vacker hona från Finland, Iris. Hon är inte så gammal så vi hoppas att hon och Fabbe får en kull om ca ett år (hösten 2017). Så nu har vi 4 misseluringar i vårt hem och det är ganska ok då vi är vana vid fler. 
|